Det första illustrerade modemagasinet, Vogue, startades 1892, med ambitionen att visa mode och trender för de samtida kvinnorna. Med tanke på tidningens anspråkslösa början, var det nog ingen som kunde förutse hur stor den skulle bli.1909 tog en ung förläggare, Condé Nast, itu med tidningen och förvandlade den till en ledande tidskrift, som gav en ny inriktning för damtidningar. Den började ges ut i olika utgåvor i nio länder: USA, Australien, Brasilien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Mexiko och Spanien. Allt med lokal anknytning till det egna landets mode och smak.

Franska Vogue och amerikanska Vogue är de populäraste. På svenska finns tyvärr ingen egen Vogue idag, utan är hänvisade till de utländska.

Den kom inte bara att innehålla bilder på kläder, utan även kulturell information; porträtt av konstnärer, musiker, författare och andra inflytelserika personer utöver aktuella trender och moden. Sedan starten har tidningen försökt skildra eliten och vara ett exempel på god etikett, skönhet och elegans. Men Vogue handlar inte bara om trender inom mode och skönhet, men dessutom har blivit en förteckning över de förändringar av kulturella tänkande, handlingar och klädsel som man kan se över tid. Ögnar man igenom en Vogue från år tidigare årgångar, så får man en bra bild av den aktuella tidens roll för kvinnor, även på den politiska och kulturella arenan.

Den makt Vogue har haft under många generationer har gett upphov till en mängd andra damtidningar, såsom Cosmopolitan, Glamour, och Mademoiselle, som också vill ha sin del av kakan. Trots överflödet av damtidningar, så har ingen annan publikation kunnat uppnå varaktig inflytande och framgång Vogue.

Bilder: Susanne Becker